AGDIS-grupperna – fortsatt analysarbete efter Jonsered-seminariet

Vid ett seminarium om Bibliotekens digitala infrastruktur i Jonsered 25 januari 2017 var en av de starkaste slutsatserna att det behövs betydligt mer samordning och samverkan kring bibliotekens digitala satsningar. Nuvarande ordning leder till kortsiktiga projekt som riskerar att avbrytas, lösningar som inte hänger ihop med varandra, öar i ett digitalt landskap, suboptimering och dåligt resursutnyttjande. Framförallt är allt detta förvirrande för användarna.

Vidare ser vi att gemensam nationell digital infrastruktur behövs men det gäller att skapa samordning, bygga på och stärka bra initiativ som redan är igång, och kanske initiera nya. Vi måste också ha respekt för att forskningsbiblioteken och folkbiblioteken står inför olika utmaningar och uppgifter. De kan behöva samordna sig i vissa frågor, men långt ifrån allt. Viss utveckling bör bedrivas var för sig. Ofta behövs bra modeller för horisontella samarbeten snarare än uppifrån och ner-styrning.

För att komma vidare med omvärldsanalys och förslag till kommande reformer har vi därför landat i att nationella biblioteksstrategi-arbetet efter Jonsered-seminariet behöver arbeta vidare med externa personer från olika delar av biblioteksväsendet i små och effektiva grupper. Vi behöver en grupp för forskningsbibliotek+sjukhusbibliotek och en för folkbibliotek-skolbibliotek.

Tanken med dessa grupper är att de ska stödja utredningen inom det digitala området. Grupperna ska rapportera till strategin men arbetar fritt för att föreslå kortsiktiga och långsiktiga åtgärder. Hela tiden utifrån användarnas behov.

Områden som grupperna behöver titta på är

  • inventering av vad som finns,
  • definiera strategiska utmaningar,
  • formulera frågor och inspel till strategin,
  • analysera vidare frågorna från Jonsered,
  • komma med förslag för bättre och gemensam ”hittbarhet”,
  • föreslå målformuleringar, samt
  • vem som bör göra vad på vilken nivå

Avstämning görs med Digisam, och med KB:s arbetsgrupper kring digitalisering och Libris.

Grupperna finns med under arbetet med omvärldsanalys och reformförslag och upplöses efter 2017. De två AGDIS-grupperna ser ut så här:

Grupp 1 Folkbiblioteksgruppen
Oscar Laurin Stockholms stadsbibliotek
Birgitta Hellman Magnusson, Folkbiblioteken i Motala
Regine Nordström, Regionbibliotek Norrbotten

Grupp 2 Forskningsbiblioteken
Lars Burman, Uppsala universitetsbibliotek
Daniel Forsman, Chalmers högskolebibliotek
Kristina Smedeby, Sjukhusbiblioteken i Sörmland

Ordförande är Erik Fichtelius, och Peter Krantz, Lars Björk och Jesper Klein från KB deltar som experter.

/Jesper Klein

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Film om det vidgade textbegreppet

Vi har inom den nationella strategins arbete tagit fram ett antal filmer för att informera om olika bibliotekstyper och verksamheter inom det allmänna biblioteksväsendet. Filmerna lämpar sig just för att diskutera verksamhetsinriktningar och utvecklingsmöjligheter. Naturligtvis täcker inte filmerna in all den verksamhet som finns runt om på alla våra bibliotek men vi hoppas att de ger möjlighet till reflektioner och utvecklingstankar.
Filmen ”Vidgat textbegrepp : allas rätt till berättelser” är inspelad i Stockholms län och vi tackar Hanna Hellsten, Vallentuna bibliotek och författaren Torbjörn Lundgren för medverkan i filmen.
Det finns även en textad version och en trailer av denna film under fliken rapporter/filmer.

 

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Film om Malmö stadsbiblioteks arbete med bl.a. nyanlända

Bibliotekens sätt att engagera sig och anpassa sin verksamhet till de behov och förväntningar som finns hos nyanlända och asylsökande människor på flykt har uppmärksammats i samhället i stort. Fantastiska insatser har gjorts över hela landet. Skåne fick av naturliga skäl ta emot många flyktingar under hösten 2015 och Malmö stadsbibliotek anpassade snabbt sin verksamhet till den nya situationen. Filmen Malmö stadsbibliotek – vänder utmaningar till möjligheter, visar exempel på hur Malmö arbetar. Tack Per Mattsson, Nina Sigurd, Sofia Murray och Ghena Nahim för er medverkan i filmen.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Film om minoritetsspråk

I bibliotekslagens fjärde och femte paragraf lyfts de prioriterade grupperna fram och där står att det allmänna biblioteksväsendet ska ägna särskild uppmärksamhet åt personer med funktionsnedsättning, de nationella minoriteterna och personer som har annat modersmål än svenska. Vi har valt att göra några filmer om detta och den första belyser de nationella minoriteterna och minoritetsspråken. Tack Luleå stadsbibliotek och dess medarbetare Ann-Catrine Westerberg och Jan Olofsson samt författare Ann-Helén Laestadius för medverkan i filmen, Minoritetsspråk.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Film om sjukhusbibliotek

Under förra året kom den nationella strategin med tre filmer som tog upp verksamhet vid folkbibliotek, forskningsbibliotek och skolbibliotek. Nu kommer ytterligare några filmer och vi börjar med en som visar verksamheten vid ett sjukhusbibliotek. Vi tackar styrelsen för föreningen Sveriges sjukhusbibliotekschefer för information och underlag och särskilt Ulrica Elfgren för hennes medverkan i filmen, sjukhusbibliotek : bibliotek med dubbla uppdrag.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Fördjupad omvärldsanalys

I regeringens uppdrag till Kungliga biblioteket att skriva en nationell biblioteksstrategi ingår som en del att göra en fördjupad omvärldsanalys. Syftet är att belysa de utmaningar och möjligheter som biblioteksområdet står inför. En analys ska göras av bibliotekens möjligheter att uppfylla kraven i bibliotekslagen och därmed ge alla tillgång till kultur, kunskap och information för att främja det demokratiska samhällets utveckling. Det allmänna biblioteksväsendet ska underlätta kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning, biblioteken ska också främja förmågan till urval, kritisk analys och källkritik och vara en arena för det demokratiska samtalet. Den tekniska omställningen, stora samhällsförändringar och förändrat medialt beteende ställer nya och fler krav på biblioteken och bibliotekarieyrket.
Detta kräver en analys ur ett framtidsperspektiv. I vårt fall handlar det om en spaning och analys av hur det samhälle ser ut som biblioteken ska verka i. De stora gemensamma politiska besluten globalt och nationellt sträcker sig idag till 2030, t.ex. Agenda 2030. Vi har därför valt 2030 som visionsmål även för den nationella biblioteksstrategin. För detta arbete har vi förstärkt och anlitat tio skribenter som ger sin bild av ett visst område.
De tio är:
Karolina Andersdotter, handläggare IFLA, som skriver om Globala utmaningar.
Fredrik Holmström, ekonom SKL, om Demografi.
Brit Stakston, mediestrateg, om Digitaliseringen och medieutvecklingen.
Carlos Rojas, författare, om Migration och språklig mångfald.
Andreas Fejes, professor Linköpings universitet, om Livslångt lärande.
Beate Eellend, samordnare KB, om Open Science.
Stefan Pålsson, skribent, om Skola och skolbibliotek.
Eva Bergquist, förvaltningschef Stockholms läns landsting, om Hälsa.
Jesper Klein, innovationschef MTM, om Bibliotekens digitala infrastruktur.
Jonas Holm, jurist Stockholms universitetsbibliotek om Upphovsrätt

Publicerat i Uncategorized | 3 kommentarer

Referensgrupp

Som vi tidigare nämnt så finns en referensgrupp knuten till arbetet med en nationell biblioteksstrategi. Den har en egen sida på denna webbplats, där hittar ni vilka som ingår i gruppen men också minnesanteckningar från gruppens möten. Den nationella biblioteksstrategins referensgrupp är också en del av Kungliga bibliotekets Forum för nationell bibliotekssamverkan och utveckling.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Bibliotek i centrum eller periferin?

På uppdrag av sekretariatet för en Nationell biblioteksstrategi har Margareta Lundberg Rodin och Katarina Michnik, vid Högskolan i Borås,  tagit fram en  studie kring högskolebiblioteks, regional biblioteksverksamhets och folkbiblioteks inplacering i moderorganisationen och hur cheferna anser att det påverkar deras mandat och möjlighet att nå sina mål.

Vi har förhoppningen att studien ska leda till samtal kring mandat samt tydligare och bättre förutsättningar för olika bibliotekschefer att nå de efterfrågade målen.

bibliotek-i-centrum

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Digitalt först med användaren i fokus

Nationella biblioteksstrategin föreslår ett digitalt kompetenslyft genom en bred bibliotekssatsning.

Fortbilda landets folkbibliotekarier så att de kan hjälpa befolkningen i ett digitalt kompetenslyft. Det föreslår Utredningen för en nationell biblioteksstrategi i sitt första förslag som överlämnats till Kulturdepartementet. Regeringen föreslås satsa 25 miljoner kr årligen under en treårsperiod för att genomföra en bred satsning på digital kompetenshöjning för hela befolkningen.

Utredningen pekar på att den digitala utvecklingen accelererar och att det därför krävs en långsiktig handlingsplan för att kontinuerligt utveckla invånarnas digitala kompetens. Demografi, aktuella händelser som stort flyktingmottagande eller dåligt utbyggt bredband gör att satsningarna måste byggas utifrån de lokala förutsättningarna.

Utredningen föreslår att Kungliga biblioteket får i uppdrag att initiera och leda satsningen Digitalt först med användaren i fokus. Kungliga biblioteket ska samordna de regionala biblioteksverksamheternas kunskap och insatser. De regionala biblioteksverksamheternas roll som kompetens- och utvecklingsnoder blir därmed tydligt formulerade. Kungliga biblioteket får också i uppdrag att följa upp och utvärdera verksamheten. För att genomföra detta digitala kompetenslyft krävs 25 miljoner årligen under tre år.

Målen med satsningen är att:

  • Öka invånarnas digitala kompetens för att alla ska ha kunskap och möjlighet att ta del av och nyttja digitala sammanhang.
  • Använda bibliotekens unika roll (till för alla) för att synkronisera den digitala kompetensen hos nyanlända med samhällsorientering och svenska demokratiska verktyg.
  • Öka kompetensen hos den vuxna befolkningen med avseende på källkritisk granskning av medier, ägarstrukturer och globala sammanhang.
  • Genom att höja kunskap och förtrogenhet med digital teknik skapa samhällelig och individuell tillit till myndigheter, e-förvaltning med flera i en snabb teknisk utveckling.

Förslaget baseras på regeringens uttalade önskan om att Sverige ska vara bäst i världen på att utnyttja digitaliseringens möjligheter, Digitaliseringskommissionen, Demokratiutredningen och Medieutredningen. Utredningen har fört samtal med företrädare inom bibliotekssektorn. Förslaget är utarbetat i samarbete med de regionala biblioteksverksamheterna.

Läs hela förslaget.

Publicerat i Uncategorized | 4 kommentarer

Sammanfattning grupparbete den 11:e maj 2016, i Västerås

Under biblioteksdagarna i Västerås arbetade ett stort antal deltagare i en gemensam arbetsgrupp under 60 minuter. Syftet var att blicka framåt och släppa dagsaktuella problem för att berätta bibliotekens roll om femton år. Här presenterar vi redogörelsen från grupparbetet.

Redovisning från Workshop med nationell biblioteksstrategi

IMG_0081IMG_0085IMG_0074

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar