Nationell biblioteksstrategi förstärker sitt kansli

Eva Enarson har rekryterats som utredare/handläggare vid nationell biblioteksstrategi. Med sin långa och breda erfarenhet av biblioteksverksamhet från sina tidigare arbetsgivare vid fram för allt Stockholms universitet, kompletterar hon väl kansliets innestående kompetenser.

– Det ska bli mycket spännande att arbeta med svenska biblioteksutvecklingsfrågor i ett övergripande perspektiv, säger Eva Enarson. Omvärldsbevakning har alltid legat mig varmt om hjärtat. Jag har på olika sätt arbetat med och är mycket intresserad av samhällsutveckling med användaren i fokus. Jag trivs också mycket bra att arbeta i en administrativ, kommunikativ roll. Under mina år på Stockholms universitetsbibliotek har jag fram för allt arbetat med kommunikation på bred front.

 Kontakt: eva.enarson@kb.se

010-709 3148

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Skolbibliotekets roll för elevers lärande

Skolbiblioteken spelar en positiv roll för elevernas lärande och prestationer. Det visar en omfattande genomgång av aktuell forskning kring skolbibliotek från utredningen för en nationell biblioteksstrategi.

Utredningen har i särskilt uppdrag att titta på hur skolbiblioteken kan utvecklas. Vad finns det för empiriskt underlag för att bejaka eller förkasta satsningar på skolbiblioteksverksamhet? Vad utmärker en välfungerande skolbiblioteksverksamhet? Cecilia Gärdén vid Bibliotekshögskolan i Borås har utfört genomgången.  I rapporten skriver hon:

Många års tvärvetenskaplig, internationell forskning visar att bemannade skolbibliotek som samspelar nära med ämnesundervisningen kan ge väsentliga bidrag till elevers lärande. Vi har idag tillgång till ett stort antal studier som genomförts med olika forskningsmetoder och som sammantaget tydligt pekar på att väl fungerande skolbibliotek kan innebära avsevärda bidrag till undervisning och lärande.

I forskningsöversikten citeras en lång rad undersökningar som visar på skolbibliotekens betydelse. Goda provresultat hos elever hör samman med en rad olika faktorer på skolbiblioteken: utbildade och heltidsanställda bibliotekarier, varierat utbud på biblioteket, elevernas besöksfrekvens, tillgång till teknik och antal lån.

Enligt flera studier bidrar välfungerande skolbibliotek med kvalificerad och motiverad personal till att eleverna blir kapabla och entusiastiska läsare. Dessutom blir samarbetet mellan lärare och bibliotekarier mer högkvalitativt. Andra studier visar en försämring i elevernas prestation på skolor som dragit ner på antalet timmar för skolbibliotekarien.

– Forskningsöversikten visar att skolbiblioteken har stor potential att spela många olika roller för elevers lärande. Skolbiblioteken och skolbibliotekarierna har möjlighet att göra betydelsefulla intryck under elevernas skolgång genom att ge väsentliga redskap för elevernas samtid såväl som framtid, säger Erik Fichtelius, samordnare för nationell biblioteksstrategi.

Rapporten är fylld av forskningsexempel på de positiva effekter skolbibliotek kan ha, men den betonar också vikten av att problematisera undersökningar om skolbibliotek. De undersökningar som gjorts under senare år visar att allt fler metoder utformas och prövas i skolbiblioteksverksamheten.  Men det behövs fler vetenskapliga undersökningar. Det behövs kunskap om:

  • hur eleverna kan dra nytta av att läraren och skolbibliotekarien har olika kompetenser
  • hur skolbibliotekariens teoretiska förståelse för de begrepp i läroplanen som relaterar till läsförmåga och informationskompetens bidrar till elevernas lärande
  • hur skolbiblioteket bidrar till lärande utifrån elevernas perspektiv

Rapporten ger ett empiriskt underlag till debatten om skolbibliotek.  I materialet presenteras en rad diskussionsfrågor som kan vara av intresse att lyfta på såväl lokal som nationell nivå.

Läs hela rapporten: Cecilia Gärdén: Skolbibliotekets roll för elevers lärande : en forsknings- och kunskapsöversikt år 2010 – 2015

 

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

AGDIS-grupperna – fortsatt analysarbete efter Jonsered-seminariet

Vid ett seminarium om Bibliotekens digitala infrastruktur i Jonsered 25 januari 2017 var en av de starkaste slutsatserna att det behövs betydligt mer samordning och samverkan kring bibliotekens digitala satsningar. Nuvarande ordning leder till kortsiktiga projekt som riskerar att avbrytas, lösningar som inte hänger ihop med varandra, öar i ett digitalt landskap, suboptimering och dåligt resursutnyttjande. Framförallt är allt detta förvirrande för användarna.

Vidare ser vi att gemensam nationell digital infrastruktur behövs men det gäller att skapa samordning, bygga på och stärka bra initiativ som redan är igång, och kanske initiera nya. Vi måste också ha respekt för att forskningsbiblioteken och folkbiblioteken står inför olika utmaningar och uppgifter. De kan behöva samordna sig i vissa frågor, men långt ifrån allt. Viss utveckling bör bedrivas var för sig. Ofta behövs bra modeller för horisontella samarbeten snarare än uppifrån och ner-styrning.

För att komma vidare med omvärldsanalys och förslag till kommande reformer har vi därför landat i att nationella biblioteksstrategi-arbetet efter Jonsered-seminariet behöver arbeta vidare med externa personer från olika delar av biblioteksväsendet i små och effektiva grupper. Vi behöver en grupp för forskningsbibliotek+sjukhusbibliotek och en för folkbibliotek-skolbibliotek.

Tanken med dessa grupper är att de ska stödja utredningen inom det digitala området. Grupperna ska rapportera till strategin men arbetar fritt för att föreslå kortsiktiga och långsiktiga åtgärder. Hela tiden utifrån användarnas behov.

Områden som grupperna behöver titta på är

  • inventering av vad som finns,
  • definiera strategiska utmaningar,
  • formulera frågor och inspel till strategin,
  • analysera vidare frågorna från Jonsered,
  • komma med förslag för bättre och gemensam ”hittbarhet”,
  • föreslå målformuleringar, samt
  • vem som bör göra vad på vilken nivå

Avstämning görs med Digisam, och med KB:s arbetsgrupper kring digitalisering och Libris.

Grupperna finns med under arbetet med omvärldsanalys och reformförslag och upplöses efter 2017. De två AGDIS-grupperna ser ut så här:

Grupp 1 Folkbiblioteksgruppen
Oscar Laurin Stockholms stadsbibliotek
Birgitta Hellman Magnusson, Folkbiblioteken i Motala
Regine Nordström, Regionbibliotek Norrbotten

Grupp 2 Forskningsbiblioteken
Lars Burman, Uppsala universitetsbibliotek
Daniel Forsman, Chalmers högskolebibliotek
Kristina Smedeby, Sjukhusbiblioteken i Sörmland

Ordförande är Erik Fichtelius, och Peter Krantz, Lars Björk och Jesper Klein från KB deltar som experter.

/Jesper Klein

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Film om det vidgade textbegreppet

Vi har inom den nationella strategins arbete tagit fram ett antal filmer för att informera om olika bibliotekstyper och verksamheter inom det allmänna biblioteksväsendet. Filmerna lämpar sig just för att diskutera verksamhetsinriktningar och utvecklingsmöjligheter. Naturligtvis täcker inte filmerna in all den verksamhet som finns runt om på alla våra bibliotek men vi hoppas att de ger möjlighet till reflektioner och utvecklingstankar.
Filmen ”Vidgat textbegrepp : allas rätt till berättelser” är inspelad i Stockholms län och vi tackar Hanna Hellsten, Vallentuna bibliotek och författaren Torbjörn Lundgren för medverkan i filmen.
Det finns även en textad version och en trailer av denna film under fliken rapporter/filmer.

 

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Film om Malmö stadsbiblioteks arbete med bl.a. nyanlända

Bibliotekens sätt att engagera sig och anpassa sin verksamhet till de behov och förväntningar som finns hos nyanlända och asylsökande människor på flykt har uppmärksammats i samhället i stort. Fantastiska insatser har gjorts över hela landet. Skåne fick av naturliga skäl ta emot många flyktingar under hösten 2015 och Malmö stadsbibliotek anpassade snabbt sin verksamhet till den nya situationen. Filmen Malmö stadsbibliotek – vänder utmaningar till möjligheter, visar exempel på hur Malmö arbetar. Tack Per Mattsson, Nina Sigurd, Sofia Murray och Ghena Nahim för er medverkan i filmen.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Film om minoritetsspråk

I bibliotekslagens fjärde och femte paragraf lyfts de prioriterade grupperna fram och där står att det allmänna biblioteksväsendet ska ägna särskild uppmärksamhet åt personer med funktionsnedsättning, de nationella minoriteterna och personer som har annat modersmål än svenska. Vi har valt att göra några filmer om detta och den första belyser de nationella minoriteterna och minoritetsspråken. Tack Luleå stadsbibliotek och dess medarbetare Ann-Catrine Westerberg och Jan Olofsson samt författare Ann-Helén Laestadius för medverkan i filmen, Minoritetsspråk.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Film om sjukhusbibliotek

Under förra året kom den nationella strategin med tre filmer som tog upp verksamhet vid folkbibliotek, forskningsbibliotek och skolbibliotek. Nu kommer ytterligare några filmer och vi börjar med en som visar verksamheten vid ett sjukhusbibliotek. Vi tackar styrelsen för föreningen Sveriges sjukhusbibliotekschefer för information och underlag och särskilt Ulrica Elfgren för hennes medverkan i filmen, sjukhusbibliotek : bibliotek med dubbla uppdrag.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Fördjupad omvärldsanalys

I regeringens uppdrag till Kungliga biblioteket att skriva en nationell biblioteksstrategi ingår som en del att göra en fördjupad omvärldsanalys. Syftet är att belysa de utmaningar och möjligheter som biblioteksområdet står inför. En analys ska göras av bibliotekens möjligheter att uppfylla kraven i bibliotekslagen och därmed ge alla tillgång till kultur, kunskap och information för att främja det demokratiska samhällets utveckling. Det allmänna biblioteksväsendet ska underlätta kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning, biblioteken ska också främja förmågan till urval, kritisk analys och källkritik och vara en arena för det demokratiska samtalet. Den tekniska omställningen, stora samhällsförändringar och förändrat medialt beteende ställer nya och fler krav på biblioteken och bibliotekarieyrket.
Detta kräver en analys ur ett framtidsperspektiv. I vårt fall handlar det om en spaning och analys av hur det samhälle ser ut som biblioteken ska verka i. De stora gemensamma politiska besluten globalt och nationellt sträcker sig idag till 2030, t.ex. Agenda 2030. Vi har därför valt 2030 som visionsmål även för den nationella biblioteksstrategin. För detta arbete har vi förstärkt och anlitat tio skribenter som ger sin bild av ett visst område.
De tio är:
Karolina Andersdotter, handläggare IFLA, som skriver om Globala utmaningar.
Fredrik Holmström, ekonom SKL, om Demografi.
Brit Stakston, mediestrateg, om Digitaliseringen och medieutvecklingen.
Carlos Rojas, författare, om Migration och språklig mångfald.
Andreas Fejes, professor Linköpings universitet, om Livslångt lärande.
Beate Eellend, samordnare KB, om Open Science.
Stefan Pålsson, skribent, om Skola och skolbibliotek.
Eva Bergquist, förvaltningschef Stockholms läns landsting, om Hälsa.
Jesper Klein, innovationschef MTM, om Bibliotekens digitala infrastruktur.
Jonas Holm, jurist Stockholms universitetsbibliotek om Upphovsrätt

Publicerat i Uncategorized | 3 kommentarer

Referensgrupp

Som vi tidigare nämnt så finns en referensgrupp knuten till arbetet med en nationell biblioteksstrategi. Den har en egen sida på denna webbplats, där hittar ni vilka som ingår i gruppen men också minnesanteckningar från gruppens möten. Den nationella biblioteksstrategins referensgrupp är också en del av Kungliga bibliotekets Forum för nationell bibliotekssamverkan och utveckling.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Bibliotek i centrum eller periferin?

På uppdrag av sekretariatet för en Nationell biblioteksstrategi har Margareta Lundberg Rodin och Katarina Michnik, vid Högskolan i Borås,  tagit fram en  studie kring högskolebiblioteks, regional biblioteksverksamhets och folkbiblioteks inplacering i moderorganisationen och hur cheferna anser att det påverkar deras mandat och möjlighet att nå sina mål.

Vi har förhoppningen att studien ska leda till samtal kring mandat samt tydligare och bättre förutsättningar för olika bibliotekschefer att nå de efterfrågade målen.

bibliotek-i-centrum

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar